Det är tisdag eftermiddag som snart kommer att gå över i kväll och istället för att solen skiner ute och våren tränger sig på så är det grått och trist och imorse fick jag borsta bort snö ifrån bilen, inte riktigt vad man vill ha i mitten på mars när vårlängtan är som störst...
Känner mig stressad och har väldigt svårt att få ro i kroppen, är jättetrött och har en huvudvärk som jag verkligen hatar, jag önskar så att jag fick vakna en morgon och att det första jag känner inte är hur ont jag har i huvudet. Är så konstigt matt i kroppen och känner mig tröttare än vanligt och är yr. Framför allt när jag reser mig upp eller vänder mig om hastigt, men ibland så svartnar det för ögonen även när jag sitter still, känns olustigt...
Det är nu flera månader sen jag vaknade en morgon och kände att jag hade ork i kroppen. Är ju alltid trött, men jag har under hela min sjukdomstid varit trött på olika sätt, och det har känts på olika sätt i kroppen olika dagar och perioder. Ända sedan jag gick upp och började arbetsträna så att jag är på jobbet 4 timmar per dag så kommer jag aldrig ikapp, det känns som om jag har något i kroppen som spökar och jag vet inte vad det är eller vad jag ska göra åt det.
Har en sån där dag då jag är så trött på att vara trött, trött på att inte vara fri, trött på att inte orka göra det som jag vill göra, trött på att ligga i sängen och sen sitta i soffan, trött på att inte veta hur länge jag ska ha det så här, trött på att inte kunna bestämma själv, trött och rastlös på en och samma gång, ska inte beklaga mig, men ibland är det skönt att bara få skriva av sig lite, den som inte vill eller orkar läsa kan ju sluta och om den som vill kan titta in på bloggen lite senare eller annan dag och förhoppningsvis hitta ett inlägg som den finner mer intressant...
Känner mig bara så tom och fundersam på hur jag ska komma vidare, jag ska vidare det bara är så, men just idag känns det motigt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar