Förväntningar...

Tänk vad mycket man påverkas av sina egna förväntningar och även av andras förväntningar på vad vi ska och bör prestera. Förväntningar kan ju vara både något positivt och negativt. En positiv förväntan kan förgylla en hel dag och mer där till samtidigt som besvikelsen kan bli så mycket större när saker inte går som förväntat om man haft en positiv förhoppning innan jämfört med om en sak bara hänt... Jul- och nyårs helgen är ju för många en tid full av förväntningar och förhoppningar och det liksom ska vara så bra och alla ska vara lyckliga, men så är det ju inte för alla... Självklart ska man ha förväntningar, det är ju en drivkraft, men samtidigt för sin egen skull inte ha orealistiska förväntningar och inte låta för stor del av sitt liv kretsa kring förväntningarna man har på saker där man är beroende av att andra ska göra vissa saker för att dina egna förväntningar ska bli uppfyllda. Har kommit på mig själv under de här sista åren när jag inte mått bra att jag har självklart sökt glädjeämnen i mörkret och det kan ha varit så enkla saker som att någon vän lovar att på lördag ska vi gå och fika och sen blir det inte så. Ingen stor grej och tidigare så hade jag liksom bara ryckt på axlarna och sagt att vi tar det en annan gång som sen fyllt tiden med något annat för mig intressant. Men när ens liv under lång tid varit på tok för händelslöst så blir en sån "liten" sak som en fika väldigt betydelsefull och det är något som man ser fram emot hela veckan och då blir besvikelsen så stor, för mina förväntningar har varit så höga och så blev det inget... Jag har insett för min egen del att många gånger när jag blir besviken så är det att jag har förväntat mig att vissa personer ska göra på ett visst sätt och det har inte varit något uttalat från deras sidan, men jag har haft en förhoppning, en förväntan, en tro på att saker skulle bli på ett visst, positivt och bra sätt och sen har det inte blivit så, och jag har blivit besviken. Den enda som påverkas är jag och jag har mått dåligt av det. Har för egen del insett att jag mår bäst av att inte bygga för mycket av mitt liv på att andra i min närhet ska utföra saker, utan göra det själv istället, att någonstans bli mer självständig och själv se till att mina egna förväntningar blir uppfyllda. Det mår jag bra av...