onsdag 3 mars 2010

Imorgon är en annan dag...


Finns det något bättre än att träffa goa och glada barn när man haft en tung dag, tror inte det...

Här på Västkusten liksom som i stora delar av övriga landet har vi idag kunnat njuta av ännu en underbar vårdag med sol och plusgrader, men jisses vad kallt det var i natt, -14 visade termometern när jag klev upp imorse. Trots kalla nätter börjar jag äntligen få vårkänslor och kan känna den positiva energi som vårsolen för mig sig komma och lusten och viljan till att ta tag i saker som man inte riktigt orkat göra under de mörka vintermånaderna väcks till liv igen. Skönt!!

Mindre roligt var det tidigare idag då jag blev ordentligt påmind om att mitt liv inte ser ut som jag önskar att det gjorde. Var på skatteinformation med jobbet och träffade där en av spinningledarna från gymmet där jag tränade i många år innan jag blev sjuk. Kom på mig själv med att "hålla mig undan" för att slippa prata, och då inte för att jag har något emot tjejen som är jättetrevlig och var en av de bästa instruktörerna, men jag blev så påmind om hur gärna jag skulle vilja kunna gå till gymmet efter jobbet som jag alltid gjorde innan.

När jag i pausen stod i kön till toaletten hamnde vi brevid varandra och jag fick så klart frågan hur det var med mig... Brukar inte ha svårt för att kunna säga att jag är sjuk då jag lärt mig leva med det och blivit tvungen att acceptera min livssituation och leva på det sätt som är bäst för mig med de förutsättningar som jag har, men idag var det jobbigt, inte för att jag skäms utan för att jag så gärna hade velat hälsat och sagt att vi ses på gymmet ikväll... Längtan efter ett helt vanligt liv blir ibland extra stark och idag kände jag när jag stod i kön att jag bara ville springa därifrån, in på toaletten och låta tårarna komma, ut från lokalen och bara förflyttas tillbaka till den tid då jag hade ork och energi. Nu är man ju vid det här laget ganska bra på att inte visa hur man mår och känner, men smärtan inombords blir vissa dagar extra stor. Är inte mer än människa utan även jag har bra och dåliga dagar även om jag insett att jag är stark, men att de dåliga dagarna bli påmind om det jag saknar mest, ett fritt liv där jag har ork och energi till alla vardagliga saker som inte längre är en självklarhet för mig det är tungt...

Bästa medicinen när de här svackorna kommer är att försöka samla positiv energi på olika sätt och idag fick jag möjlighet att göra det. Det var precis som om min goa vän T kände på sig att jag just idag behövde en inbjudan till en fika. Trots trötthet så tog jag mig iväg och är så här i efterhand är jag så glad att jag gjorde det då en trevlig pratstund och mys med lilla L var precis vad jag behövde denna dag. Nu är det bara att ta nya tag och imorgon är ju som bekant en annan dag :)

Kramar ♥

7 kommentarer:

Mia sa...

Gumman!!! En stor kram från mig till dig!! Och som du säger...IMORGON ÄR EN NY DAG NYA MÖJLIGHETER!!

KRAM

home by lina sa...

Åh, blir så ledsen av att höra hur du mår..men jag tror att du fick en bra medicin igår, det finns något hos barn som lockar fram en positiv glädje och inspiration...Hoppas din dag blir bättre idag :o) Kram Lina

Anna - Starwoman sa...

Tycker så synd om dig, fick tårar i ögonen när jag läste ditt inlägg. Livet är bra orättvist, att vissa ska bli sjuka och andra inte. Hoppas din torsdag känns bättre och att du får en massa positivenergi med positiva tankar.

Styrkekramar,
Anna

Linruz sa...

Åhh Bella blir så berörd över ditt inlägg.
Vill krama om och säga att jag beundrar dig för din kämparglöd.
I da är en ny dag.
Kram Lina

himmel och hav sa...

Åh, vad livet kan vara orättvist! Förstår att det är extra jobbigt vissa dagar, men det är bra att du finner styrka i att göra något helt annat och slippa tänka på det eländiga! Håller med... imorgon är en annan dag!
Stooor varm kram till dig!
/ Veronica

Ann-Louise sa...

Jag känner igen det där med att "hålla" sig undan ibland. Lättare än att förklara....men hoppas du kan känna att du inte rår för något även om viljan att "vara som förr" gör sig påmind.

Små sötnosar kan verkligen få ens humör på topp igen. Rarare varelser får man leta efter!!

Skönt med sol hos er, här kallt och trist. Blir ju sugen på mer efter fina dagar i Paris ;-)

Kram

cecce sa...

Hej!
Usch..vad jobbigt! Tycker så synd om dej...måste va tungt att inte kunna göra det man helst vill.
Och jag som nyss skrivit om ett träningspass jag var på igår..
Finns det ingen typ av träning som du kan göra? Simma eller nåt!
Önskar jag kunde hjälp eller åtminstone komma med något bra tips!!
Hoppas du hittar något annat än träning som ger tillfredsställelse.
Du har så mycket att ge!

Har jobbat i tre dagar nu. Det går bra men jag är rejält trött. Men, men...det ska nog gå bra!

Här skiner solen också!!

Kramar!