Någon sorts frid...

Det har kommit fram många nya deckarförfattare de senaste åren, Någon sorts frid är systrarna Camilla Grebe och Åsa Träffs debutroman och ibland tycker jag att det märks att det är just en debutroman, men storyn är bra och boken är riktigt spännande, perfekt läsning en mulen lördag som denna och jag ser fram emot att få läsa deras nästa bok.

Boken handlar om Siri som är psykolog och psykoterapeut. Till hennes praktik på Södermalm kommer alla sorters människor. De hänger av sig kappan, tar några klunkar vatten och berättar om sina djupaste rädslor och mörkaste hemligheter. Men Siri bär också på en smärta. Hon är änka sedan hennes man omkom för ett år sedan, och i skärgårdsstugan som skulle blivit deras drömhem känner hon sig alltmer ensam och rädd. När en av hennes patienter hittads död i vattnet utanför hennes hem och polisen hittar ett självmordsbrev där den döda flickan tackar Siri för att ha hjälpt henne inse hur meningslöst livet är så rasar Siris värld samman. Är hon verkligen så dålig på sitt jobb? Eller finns det en annan förklaring? Siri börjar få en otäck, smygande känsla av att någon förföljer henne. Att någon därute i mörkret utanför stugan vill henne illa...

Klockan närmar sig halv sju och jag har inte gjort något av betydelse denna lördag, är helt galet trött och har legat och vilat större delen av dagen. Sambon är inte heller kry så det blir en lugn och stillsam kväll här hemma med kvällens program av Här är dit liv. Är det pensionärsvarning att se på det? Kanske, men jag tycker det är ganska trevlig om det är en intressant gäst!

Hoppas ni får en fin lördagkväll!!

Kramar Bella ♥