Grå morgon...

Vaknar av att väckarklockan ringer för tredje gången och inser att jag verkligen måste gå upp nu för att slippa stressa för att hinna i tid till jobbet. Det är mörk ute och jag möts av ett spökansikte i spegeln, grå i hyn, svart under ögonen och tom i blicken, hade en riktigt dålig kväll igår med ont i magen, huvudet och en puls som slog alldeles för fort. Är så fruktansvärt trött att jag vet varken ut eller in, har haft sådan konstig huvudvärk sista veckan, och det gör mer ont när jag ligger på huvudet. Det spränger och pulserar på vänster sida. Jag har haft det innan, men det känns olustigt, man undrar vad som är tokigt i kroppen. Det kanske är så enkelt att jag är för trött, har sovit dåligt hela veckan och det är klart att det frestat på att gå upp i tid på jobbet, jag tar mig dit, tycker det är jättekul att gå dit, men förvånas över hur jag kan ställa om och på något sätt stänga av och bara vara Bella på jobbet, glad och visste inte folk att jag är sjuk så skulle de inte kunna gissa sig till det, eller i alla fall utåt, min värk den finns där, men jag har fått lära mig att anpassa mig på något sätt. Jag har inget behov av att komma till jobbet och tala om vad dåligt jag egentligen mår, tycker det är jätteskönt att vara Bella, inte sjuk i några timmar, men att hela tiden pressa kroppen så här det sliter. Omedvetet så är det saker som tröttar och som gör att jag tappar gnistan och det positiva humöret emellanåt, jag bara ramlar ner ibland men jag kan inte fly verkligheten den är där och jag lever i den, och får helt enkelt hantera den, men det är klart att det är mycket tankar och funderingar på min situation...