måndag 28 februari 2011

Måndagstankar...

Önskar så att jag kunde få lägga min energi på jobb, rehabilitering och trevligt umgänge med familj och vänner istället för att strida med Försäkringskassan. Ringde upp min handläggare idag efter mötet där hon skulle ta upp mitt ärende med en kollega och frågade hur det hade gått och fick till svar att det inte ändrat hennes inställning. Hon anser alltså fortfarande trots mina kompletteringar att jag inte har rätt till någon sjukersättning var på jag undrar VAD det är som gör att hon inte godkänner min sjukskrivning trots att läkaren på vårdcentralen och hela Bedömningsteamet gjort bedömningen att jag ska vara sjukskriven för att gå på rehabilitering och får då till svar att hon är tvungen att ta fram mina papper för hon hade diskuterat ett annat fall också med kollegan också?? Kan inte låta bli att undra hur noga man läst intygen om man inte direkt efter mötet vet varför man ger avslag... I alla fall lovade hon mig att hon skulle ringa upp om ett par minuter, det gjorde hon inte...

Tycker det är nonchalant att inte återkomma och jag är med all säkerhet inte den enda som drabbas på det här sättet och även om handläggarna har jobb upp över öronen om man ska tro dagens nyheter så får de inte glömma bort att bakom varje personnummer så finns en människa som är sjuk óch inte bara mår dåligt utan också oftast är beroende av ersättning från Försäkringskassan för att kunna ha mat på bordet och oron över vilket beslut som ska fattas är något som hänger över den sjuke. Ett avslag innebär för min del inte bara att jag har ersättning från november och fram till idag som jag inte får utbetalt utan även att jag får avbryta min påbörjade rehabilitering: Känns så galet trist alltihop då regeringen vill att alla ska vara i arbete och min rehabilitering ska ju hjälpa mig att bli starkare så att jag orkar arbeta mer och nu sätter Försäkringskassan stopp för det.

Fortsättning följer imorgon för jag förutsätter ju att handläggaren ringer upp mig då...!! (Är inte så bitter som jag låter, men kan inte låta bli att vara lite ironisk, jag har inte gett upp än, tänker strida för min rätt den här gången!!)

Kramar Bella ♥

7 kommentarer:

mitt skärgårdsliv sa...

Ingen trevlig start på veckan, men jag önskar du får en trevlig tisdag :) Kramar!

Uh-huh-me.com - Nettan sa...

Vad ledsen jag blir av att läsa detta Bella! Nu får det vara nog! Du är jättestark som kämpar på! Jag hoppas att du får höra något positivt imorgon och framförallt att de ringer dig!

Ha det så gott du kan! Kramar!

vitagavlar.blogspot.com sa...

Usch, jag blir så ledsen för din skull när jag läser! Du har så rätt när du skriver att det finns en människa bakom varje papper/personnummer, en person som allt som oftast glöms bort! Fy sjutton! Pengar styr ju allt...

Jag håller alla tummar jag har för att du får rätt till slut!
Många kramar till dig vännen!
Jag har varit såå dålig på att kommentera men läst det mesta du skrivit! Tack för dina ord hos mig!
Kram igen/Lisa

milla - andante sa...

Först: BRA att du inte ger upp Bella!!!
Sedan: Be att få tala med hennes chef om detta som hände dig idag.
Sist: Jag vet inte vad jag ska säga för just nu är jag ARG. Detta är helt orimligt och kanske något som Bohusläningen gärna vill ha nys om...
Ringer hon inte dig imorgon så... ja... jag får sova på den saken. Fasiken vad arg jag är.
Tittar in imorgon.

VITA NYANSER sa...

Jag vet vad du menar om försäkringskassan, jag har haft med dem att göra, de är inte mänskliga. Jag hoppas det fixar sig för dig, men som sagt, inte kul att ha med dessa omänskliga varelser att göra, suck.

Stor kram L-L

home by lina sa...

Ja, vad ska man säga...det vekar ju inte spela någon roll att läkare och bedömingsteam kommit fram till en sak när f-kassan bestämt sig för något annat. Det jag inte fattar är bristen på respekt och förståelse för en annan yrkesproffesion, att f-kassan ifrågasätter läkarna och inte har tilltro till deras kompetens?? Helt galet! Hoppas att de nu ändå tar sitt förnuft tillfånga, massor av pepp och stor kram! Lina

Anna Larsson sa...

Usch, jag lider med dig Bella!!! Vilken fruktansvärd kamp, inte bara med att kämpa för att bli bättre så måste du kämpa mot detta elände oxå!!! Min önskan är hälsa och framgång i allt du företardig!
Kram Anna Larsson