lördag 23 oktober 2010

Utlåtande från Bedömningsteamet...





Kändes lite som om luften gick ur mig igår efter mötet med Bedömningsteamet, inte för att utlåtandet som sammanställt efter de tester och samtal jag gjort senaste tiden innehöll något oväntat utan mer över hela situationen, nu har jag på papper att min kropp inte mår bra och jag har på papper vad man anser att jag ska göra för att förbättra min situation och detta är saker jag vill, men inte kan få till i mitt liv just nu och att vara medveten om att man lever på ett sätt som motverkar att jag skulle kunna må bättre blir knepigt att hantera.  



 Jag tycker att de har gjort en "bra" och rättvis bedömning på så sätt att den stämmer överens med hur jag faktiskt mår och det har fokuserats på "rätt" saker. Att jag är ordentligt fysiskt nedsatt råder det ingen tvekan om och att jag inte ska ha ett mer fysiskt krävande arbete än det sittande kontorsarbete jag har idag har dokumenterats liksom att jag lever på ett sätt som inte är det bästa för mitt välmående. Jag har idag en snedfördelning i mitt liv där allt för stor del av min tid går åt till arbete och återhämtning jämfört med aktiviteter som ger mig energi och avslappning.



Bedömningsteamet har kommit med förslag på olika behandlingar som skulle kunna hjälpa mig i min strävan efter att minska tröttheten och värken som jag kämpar med varje dag. Träning av handfunktionen på arbetsterapin, sjukgymnastik i varmbassäng, smärtskola och mindfulnessträning mm är några förslag. Jag är postivit inställd och skulle mer än gärna prova något av ovan nämnda, problemet är bara när jag ska göra det, jag har ingen ork kvar när min arbetsdag är slut till att utföra någon typ av träning och jag måste jobba mina 75 % för att kunna försörja mig då jag inte har någon ersättning från Försäkringskassan...
 


Normalt efter ett sådant här möte går man tillbaka till sin ordinare läkare på vårdcentralen och tillsammans med honom/henne resonerar kring utlåtandet, använder det som underlag för att söka sjukpenning el sjukersättning från Försäkringskassan och lägger sedan upp en plan på vilken av behandlingarna som föreslagits i utlåtandet som man ska fokusera på till en början. Nu har inte jag någon stadigvarande läkare på vårdcentralen, har trots påtryckningar om att jag vill ha en och samma läkare bara varit hos olika AT-läkare senaste tiden vilket inneburit att jag varit tvungen att dra hela sjukdomshistorien om och om igen och inte fått någon vettig uppföljning på vårdcentralen. Frågade idag om någon i teamet kunde hjälpa mig med en tid hos lämplig läkare på vårdcentralen, men det ligger på mig att ta tag i det, att vara stark och stå på mig och kräva att få en läkare som inte bara är tillfälligt på vårdcentralen, har kommenterat det förr, men man får verkligen inte får vara trött och svag när man är sjuk om man ska få rätt hjälp, det gäller att ständigt hitta styrkan att tala för sig och gärna skrika högt för att få den hjälp man behöver...



Det optimala för mig hade varit att under i alla fall en period arbeta 50% alltså 4 timmar/dag och sen använda tid till att gå på t ex sjukgymnastik med förhoppningen om att detta skulle stärka mig och ge mig mera ork så att jag i framtiden skulle kunna arbeta 75 % och utöver det orka med att gå på ex sjukgymnastik ett par dagar i veckan. Normalt om du är sjukskriven säg 25 % och har en 100 % tjänst i botten som jag har så får du ju 75 % av din lön och resterande 25 % ersätts av Försäkringskassan, men eftersom jag senaste året jobbat 75 % och varit tjänstledig 25 % så beräknas min sjukpenninggrundande inkomst för tillfället på 75 %. Blir jag sjukskriven 25 % så innebär det att min arbetstid blir 56 % av en heltid och min inkomst 60 % av en heltid... Mycket siffror nu, men hur jag än vänder och vrider på allt så får jag inte ihop varken tid eller ersättning med det som jag borde göra för att min kropp ska få en möjlighet att bli starkare och mer välmående... Moment 22, jajemän...

















Det som jag trots allt kommit fram är att det finns saker som förmodligen skulle kunna hjälpa mig att minska min värk, men det går inte att få in dem på ett bra sätt i mitt liv just nu och det är frustrerande och irriterande. På något sätt måste jag lösa detta då jag inte bara kan stå och se på hur jag själv förvärrar min egen situation, även om jag gör det p g a förutsättningar jag inte kan råda över... Första steget blir att ringa vårdcentralen på måndag och så får jag helt enkelt klura på hur jag ska hitta tid där jag har ork till det jag måste göra...


Blev ett långt inlägg detta, tror jag behövde skriva av mig lite då det är mycket tankar och känslor att bearbeta på samma gång...

Kramar Bella ♥

(Alla bilder är lånade från nätet, googlade på frost...)

18 kommentarer:

Johi sa...

Ja du...inte lätt. Det är trist att det alltid ska vara strul med försäkringskassan. Hoppas iaf att du orkar driva att få en läkare som du kan arbeta upp en relation med. Kram

Pia Lotta sa...

Jag lider med dig!!! Tänker sååå på dig!!! Försök njut i helgen så du orkar ta nya tag nästa vecka!!!
Kram

Mia sa...

Lider med dig!!
Inte nog med att du ska kämpa för att må bättre så måste du oxå kämpa för att få en läkare,ersättning mm.....ORÄTTVIST!
Hoppas att denna uppförsbacke snart planar ut ...
Ta vara på dina underbara vänner runt dig och få den där lilla extra energin...

Ha en go lördag Bella!!

KRAMAR

Susanne sa...

Låter jobbigt, hoppas det löser sig till det bästa för dig.
Hoppas du har en skön lördag

Kramen

cecce sa...

Förstår verkligen att det känns "frostigt".
Jag fattar inte varför du inte kan få en och samma läkare på vårdcentralen eller att de inte kunde hjälpa dej att få det??? Det hade så klart underlättat en smula...
Hm, det där med pengar ställer alltid till det.
Helt klart skulle du behöva jobba mindre...
Usch...så tråkig sits du sitter i!!! Du har liksom så mycket att kämpa mot. Det räcker ju med värken!
Önskar du på något sätt kan hitta någon balans...så du får tid att göra saker som får dej att må bra/bättre...

Tänker på dej.
Kramar

Lena S sa...

Tänk att det ska vara ett evigt kämpande hela tiden. Hoppas du får tag på en bra läkare på VC och att du hittar nån lösning på det hela. Tänker på dej!

Kram

Signe 1 sa...

Vännen! Tänker på dig och allt det jobbiga du får utstå och gå igenom! Stor kram Sofia

Whirre sa...

Tar upp så mycket energi att behöva strida för sin rätt, och precis som du skriver så är risken ändå överhängande att till slut hamna i ett olösligt Moment 22...

Stå på dig!

/Boye

LOTTAS HOME sa...

Hej vännen!
Stackars dig, vad du får gå igenom. Att vara sjuk är ju illa nog, men att man hela tiden måste kämpa med att få rätt hjälp också... Något i vårt samhälle måste ju vara helt fel, man väljer ju inte att drabbas av sjukdom.
Självklart borde du få jobba mindre så att du kan ha ork att hjälpa dig själv att må bättre. Hoppas att allt ordnar sig för dig!
Tack snälla du för att du tänker på mig och ger mig en fin award.
Varm kram Lotta

milla sa...

Blir frustrerad när jag läser om din situation. Du ska inte behöva ha det såhär...!
Har du alltid varit på samma vårdcentral? Även om du har det så testa ytterligare en ny, såklart att du ska ha samma läkare! Det är ju inte klokt annars.
Jag tänker också på ditt arbete, finns det något din arbetsplats kan hjälpa dig med? Skulle du kunna arbeta någonting hemifrån??

Tänker på dig och våndas med dig i din situation. Samtidigt har jag märkt att du är en kämpe som inte ger upp....!
Jag skickar över all kraft jag kan till dig just nu!

STOR KRAM

alegni sa...

jag blir riktigt förbannad när jag läser detta, bella. de gör en bedömning om dig, men lämnar dig sedan åt ditt öde trots att du förklarat att ingen vill/kan åta sig ditt ärende på vårdcentralen. precis så där är det här också. min mamma har varit kroniskt sjuk sedan hon var 36 och sjukpensionerad sedan hon var 44. idag är hon 71, men har fortfarande ingen egenläkare, utan ska dra hela sin sjukdomshistoria de flesta gånger hon besöker läkaren. ingen hinner ta sig an henne på allvar, utan behandlar bara det mest akuta, om ens det.
det är så jäkla ruttet det här systemet så man får spader!
hoppas du har ork att ta itu med dig själv, vännen.
styrkekram från
ingela

jessi sa...

Det verkar vara så omständigt, blir ledsen o höra att du får träffa så många läkare och förklara dig. jag är tacksam att jag har haft samma läkare varje gång, har inte ens tänkt att det inte är så för alla

jag tänker på dig och önskar så att du ska må bättre. Nu när jag är svagis igen så tänker jag extra på dig, att du är svag så ofta.

KRAM

Mira sa...

Förstår att det måste vara jobbigt för dig. Kan jag ge nåt litet tips eller idé så har jag i veckan precis själv börjat en mindfulnesskurs, det verkar okomplicerat o skönt. Inget konstigt utan bara positivt. Kanske du kan få prova det när du känner dig redo.

Kramar till dig!

/Mira

Snäckskalsdalen. sa...

Usch och fy!
Du har väl begärt ut din sjukjournal, satt den i en pärm som du alltid har med dig när du går till Vårdcentralen! Om inte, gör det. Var gång du träffar en ny läkare ger du läkaren pärmen och ber denne sätta sig in i din sjukdomsbild, det har du rätt till.
Sverige har blivit ett osäkert land, det är inte alltid tryggt att leva här längre, och då tänker jag ju inte på våld, utan denna psykiska tortyrliknande situation man kan komma in i......det är inte roligt och ibland vill man ge upp.
Stå på dig, annars gör någon annan det!
Kram

Uh-huh-me.com - Nettan sa...

Skickar en stor kram och blir ledsen av att höra allt du måste kämpa igenom när du redan har nog att kämpa med.Jag hoppas att allt ordnar sig för dig, snart!

Massa kramar! Ha en mysig söndag!

Annas inspiration sa...

Det är en svår balans, men helt klart att du ska orka med träning för att du ska må bättre. Livet ska inte vara så att du orkar jobba men inget mycket mer, FK är verkligen en trög instans :-(
Min mamma har diskbråck i nacken så jag vet hur svårt det kan vara med både FK och få/hitta balansen i livet.

Många kramar & jag känner med dig fina Bella!

Emma sa...

God kväll kära Bella!

Jag är glad över att du känner att du fått en rättvis bedöming & att dom som du pratat med i bedömningsteamet har lyssnat på dig & att du fått papper på detta som du eftersök så himla länge!

Å jag förstår verkligen din frustration över att inte ha någon "ordentlig" kontakt på din VC.
Har du inte fått något tips av någon vän som går på samma VC som du, alltså fått bra tips om någon vettig läkare som lyssnar & kan förstå dig?
Det gör så himla mycket hur läkaren är & lyssnar på en.
Hoppas du finner din läkare,annars får du komma & låna en av mina två. ; - ) Har haft turen att träffa två jättebra killar på min VC som förstår en och vill lyssna.

Helt sjukt är de verkligen att man måste ta tag i allting själv & ordna. Skulle väl räckt med allt som du gjort tycker jag? Dom i teamet skulle verkligen kunna rekommendera en läkare tycker jag!

Hoppas verkligen att detta löser sig till de bästa för dig!
O hoppas du får rätt i till sjukskrivning dom 25% så att du kan komma igång med "träning".
Är själv just nu sjukskriven dom sista 25 % för foglossning och jobbar 50% men jag har ingen aning om jag kommer att få ersättning av fk. Det återstår att se!

Önskar dig en mysig avslutning på denna veckan söta Bella!

Stora Kramar

Carolines hemligheter sa...

Hoppas verkligen att du kan få möjlighet att etablera kontakt med EN läkare som kan följa dig och din sitaution och slippa att berätta din historia för nya personer gång efter annan, det måste vara otroligt frustrerande!

Det låter i alla fall som att de åtgärder som föreslagits med såväl sjukgymnastik som mindfulness är vettiga och spänner över både det mentala och fysiska planet, hoppas att det kan hjälpa dig och att du hittar en form för kombinationen arbete/rehabilitering som funkar för dig!

Stor kram till dig!!!