onsdag 16 juni 2010

Vänliga ord...



Vill tacka för alla vänliga och uppmuntrande kommentarer och mail jag fick efter gårdagens inlägg, värmde i hjärtat, men väckte också tanken på hur folk tänker runt att jag skriver så öppet om min sjukdom. Att jag skriver och delar med mig för den som vill läsa är inget jag gör för att få medlidande eller för att folk ska tycka synd om mig, det ligger inte för mig, men jag skriver för att öka förståelsen för att de som kanske har turen att inte själva är sjuka förhoppningsvis ska få lite insikt och förståelse för hur jag och många andra har det. En förståelse som kanske gör att man tänker sig för en extra gång innan man säger vissa saker till den som är sjuk, att den som är frisk får sig en liten tankeställare och kanske värdesätter och uppskattar det friska livet lite extra även om det innehåller både med och motgångar, för det är ju så att man oftast inte saknar eller ens tänker på många självklara saker förrän de helt plötsligt inte finns där. Kan det jag skriver göra att någon som är i samma situation som mig själv känner igen sig och finner någon slags tröst i att läsa om hur en medsyster lever med sin sjukdom är det positivt, kanske kan jag ge något tips på samma sätt som jag själv genom andra bloggar kan få upp ögonen för saker som kan underlätta mitt liv.
TACK för att ni finns alla goa bloggvänner ♥

4 kommentarer:

Stjärnor & Champagne sa...

Raring...Jag vet precis hur du har det till en viss del.Jag tycker att det är bra att du skriver om det. Man kan nog inte sätta sig in i det och tänka att alltid må dåligt, jag vet. Ta hand om dig vännen/ Kramkram Anne

Huset vid ån sa...

Hej Bella! Jag blir rörd av ditt inlägg där du skrev om din situation. Det är så bar skrivet och jag känner igen mig såå väl på alla punkterna. Håller med dig fullständigt att det är bra att det inte syns men samtidigt önskar man att folk skulle ha en viss förståelse....Det handlar ju knappast om "lathet" när benen inte bär en och man känner sig febrig o bara är trött, trött hela tiden! Superbra skrivet, Du vet att du inte är ensam.....Många SommarKramar till dig! PS. Har vänt lite på dygnet, låg o sov nästan hela dagen igår!

Signe 1 sa...

Hej vännen!

Hoppas du känner dig lite piggare nu!!

Tänker på dig!

Ta hand om dig!

Kraam Sofia

Heléne sa...

TACK FÖR ATT DU DELAR MED DIG!

Gillar verkligen att läsa din blogg som inte bara handlar och sjukdom utan också om livets vardag, glädje, lycka och framtid. Njuter av dina härliga fotografier och dina tänkvärda ord =O)

För mig betyder det JÄTTE mycket. Har nämligen precis fått samma diagnoser som dig.

Ordet trött ger inte en rättvis beskrivning, det är så mycket värre...

Att inte orka ger inte heller en rättvis beskrivning, det är sååå mycket värre...

Önskar det fanns ett rättvist ord.

Var rädd om dig och ha en riktigt skön sommar!

Styrkekram från Heléne