Först när givaren är död...

Anna Janssons tionde bok i serien om Maria Wern är något av en svensk Da Vinci kod. Vetenskap är bara preliminära antaganden i väntan på nya rön. Sant eller falskt, det får eftervärlden bedöma...

Just nu känns det som det mesta kretsar kring vår nya båt, sambon sliter med målning, polering, vaxning, byte av anoder och annat fix och trix som ska göras innan sjösättning. Jag har inte helt oväntat fått tagit hand om städning av båten. Vi måste lägga i båten innan nästa helg då vi enligt kontraktet vi skrev med säljarna har på oss fram t o m den 12:e juni att besiktiga båten i vattnet för att se allt är som det ska, dvs att det inte finns några läckage eller annat som vi inte kunde undersöka när den låg på land.

Semestertider närmar sig och är det någon tid på året som man har tid att läsa så är det ju under sommarledigheten så här kommer ett boktips. Detta var första boken jag läste av Anna Jansson och fråga mig inte varför jag inte köpt hennes tidigare böcker då detta är den typ av böcker jag läser allra mest, deckare i samma stil som Mari Ljungberg och Camilla Läckbergs böcker.

En kvinna letar efter en hemlighet som kan skriva om Sveriges historia, till och med förändra världen. Natt efter natt ger sig Frida Norrby ut för att söka och gräva efter de kartor hennes döde make lämnat efter sig i sitt bankfack. Somliga anser att hon blivit förvirrad och paranoid. Men en natt när hon varit borta har någon sökt igenom hennes hem och lämnat ytterdörren öppen. Sedan sker en mordbrand vid Roma kyrka och en distriktssjuksköternsa försvinner spårlöst. Hon var den siste som såg Frida innan branden...

Detta är upptakten till boken som helt klart är läsvärd, perfekt läsning i solstolen på stranden!

Kramar ♥