Diagnos

Så var man hemma efter en dag i Göteborg med tre diagnoser i bagage med mig hem. Kroniskt Trötthetssyndrom, Fibromyalgi och IBS... Tror inte riktigt det har sjunkit in ännu och jag känner mig så klart kluven, på ett sätt känns det skönt att veta varför jag mår som jag gör och samtidigt så är detta ändå något jag får leva med, förmodligen hela livet, vilket ju inte är det roligaste, men nu vet jag vad som är fel och då måste jag hitta ett sätt att leva med, helt enkelt göra det bästa av situationen. Diagnosen Kroniska trötthetssyndrom kom väl inte direkt som någon överraskning, man ska uppfylla 4 av 8 kriterier för att diagnostiseras, jag uppfyllde 7/8. Med tanke på hur min mage och tarm varit i flera år så var inte heller IBS-diagnosen något oväntat besked. Däremot trodde jag kanske inte att all värk jag har i kroppen delvis kom ifrån fibromyalgi. Jag har sjukdomen i släkten så det kanske ändå inte var helt oväntat, men jag har ju liksom lärt mig att leva med min värk som finns där 24 timmar om dygnet, och den kan jag leva med. Men att vara så förbannat trött hela tiden det är jobbigt då mitt liv blir så begränsat. Men jag försöker att peppa mig själv med att det är ingen dödlig sjukdom jag har och den går att leva med så jag har inte så mycket till val, jag måste försöka att se framåt och jobba på att få ett så bra liv som det bara går med de förutsättningar som jag har...