lördag 2 april 2011

Kriget är slut av Morgan Alling...

































Är det något som verkligen berör mig på djupet så är det när barn far illa, när jag 2009 hörde Morgan Allings uppskattade och uppmärksammade berättelse om sin barndom när han var sommarpratare i radion gjorde det så ont i mig. Inte hade jag anat vad den glada, spexande och populära skådespelaren varit med om under sin barndom. Under sina första fyra år bodde Morgan och hans lillebror Stefan tillsammans med sin ensamstående alkoholiserade mor. Vardagen var fylld av supande, slagsmål och flyttar mellan olika lägenheter. Men mamman älskade ändå sina söner och försökte ta hand om dem så gott hon kunde. Och Morgan hittade på allehanda bus och upptåg som gjorde honom till hjälte både hos kompisarna och fyllgubbarna. Men till slut tappade mamman kontrollen över festandet, förlorade jobbet och blev inlagd på behandlingshem. Morgan och hans lillebror hamnade på barnhem, men trots mammans alla löften kom hon aldrig och hämtade dem. Istället skildes bröderna åt och skickades från fosterfamilj till fosterfamilj. Räddningen från ett liv som tycktes förutbestämd till att handla om missbruk och misär kom i form av en kärleksfull fosterpappa som vågade ställa krav, och teatern som blev Morgans nya hem.

Boken är en gripande skildring av ett maskrosbarn som inte bara klarade sig utan har lyckats vända motgångarna till en styrka. Det märks att Morgan inte är författare, men berättelsen fångar ändå mitt intresse och jag gillar att boken inte är fylld med detaljer utan jag tror att tanken är att man ska kunna läsa mellan raderna själv och ja, det gör man...

Det är så skrämmande att barn ska behöva fara så här illa under sin uppväxt, Morgan och hans brors uppväxt är ju långt ifrån unik och de är inte ensamma om att ha med sig erfarenheter från sin barndom som inget barn skulle behöva bära med sig. Har ni inte läst Morgans bok så gör det och jag vill även tipsa om Jessica Anderssons självbiografi som handlar om hennes barndom som barn till missbrukare och ett liv där även hon flyttade från den ena fosterfamiljen till den andra, tragiskt och gripande...

Kramar Bella

10 kommentarer:

Susanne sa...

Jag har läst boken och den var verkligen gripande, kunde inte sluta att läsa.

Hoppas du har en skön kväll
Kram

Signerat Karin sa...

Jag har läst båda dessa böcker som du tipsar om. De är bra och viktiga. Kanske extra bra då det är kända människor som delar med sig, blir bra förebilder för andra som har det likadant.

Själva har vi en liten "Morgan" hemma hos oss. Han betyder väldigt mkt för oss och det känns oerhört bra att kunna finnas i hans liv. Att stötta, visa kärlek och helt enkelt bara visa att det finns ngt som heter godnattsaga och andra saker som för oss är så självklara för oss men som många barn aldrig upplevt.
Att visa hur en vanlig vardag kan vara, att man får bli firad när man fyller år och att man är rädd om varandra. Som sagt självklara saker för mågna men långt ifrån i alla barns uppväxt.

Kram

Signe 1 sa...

tack för tipset vännen!! jag älskar ju att läsa så denna bok ska jag verkligen köpa!!

hoppas allt är bra med dig annars!!

ha det gott!

stora kramen s

Nyanser av vitt sa...

Jag håller med dig. Det är så många barn där ute som mår dåligt.
Sköt om dig. Och tack för boktipsen.
Kram Agneta

LOTTAS HOME sa...

Gomorron vännen!
Tack för boktipsen. Är tyvärr ingen bokläsare, men visst är det fruktansvärt med barn som far illa de berör alltid.
Idag gick mina killar upp i ottan för att åka ner till havet och förhoppningsvis fånga årets första Laxöring, ler. Vi får se hur det blir...
Önskar dig en riktigt härlig söndag!
Kram Lotta

Lilja's Corner sa...

Det är hemskt att tänka på hur många barn som far illa. Det är så lätt att bara leva i sin egen lilla bubbla och inte se allt det tråkiga... Jag gillar Morgan, kanske jag skulle ta och läsa denna bok, och stiga ut ur bubblan ett tag...

Sköt om dig!

Ann-Louise sa...

Usch ja det är tur man inte vet hur det är ställt hemma hos folk. Då skulle man inte kunna koppla av någonsin tror jag. Eller synd att man inte vet fär då kanske man kunnat göra något. Jag blir så illa berörd av barn som far illa så man inte kan tänka tanken ens. Sen undrar jag hur många av barnen i skolan som man "missar".
Jag har inte läst dessa böcker men andra som "Pojken som kallades det" bl.a.

Tack för din fina kommentar om mitt hem. Jag gillar att du säger att det ser harmoniskt och levande ut, precis så vill jag att det ska vara!!

Hoppas du har en fin helg!
Kram och sköt om dig!

Marie sa...

Det låter som en intressant och bra bok, har inte läst den än.
Hoppas du haft en bra söndag!
kram

Carolines hemligheter sa...

Barn som far illa och lever i otrygghet påverkar en ända i i hjärtats inre, finns inget som berör så mycket!!! Jag har många gånger tänkt att vi skulle göra något för att hjälpa, kanske vara stödfamilj för ett barn eller tonåring som behöver det... Jag hoppas att det blir verklighet någon dag, när man själv har förmånen att få ha det så bra så borde man ge tillbaka på ett eller annat sätt!

Stor kram till dig och tack för boktipsen!

lifebycaroline sa...

Jag tycker också om att läsa självbiografier. En del livsöde är så tragiska. Speciellt när det kommer till osykldiga barn som far illa. Usch...

Hoppas du har haft en ljuvlig helg!
Kramar och ha en fin vecka