Imorgon är en annan dag...

Denna första onsdag i sommarmånaden juni har varit en tuff dag, tårarna har aldrig velat ta slut, kan inte minnas när jag senast grät som jag gjort idag. Det sägs att tårar renar och jag väljer att tro på det, och ofta så mår man bättre efter att ha gråtit. Det är ingen självklarhet att kunna gråta, jag har haft mycket inuti mig den senaste tiden som legat och gnagt så det kanske var dags att tillåta mig själv att verkligen få känna efter och ge utlopp för dessa irriterande orosmoment som påverkar mig och får mig att må så dåligt.

Mina krafter är slut efter renovering och flytt, har försökt att lyssna på kroppen och gjort saker efter den förmåga jag har idag, det har gått rätt så bra, men både renovering och flytt är något som tar på allas krafter och jag som inte har några i reserv är helt tom på energi för tillfället. Har känslan av att jag inte orkar mer och känner att jag inte är mig själv längre och det är varningssignaler som jag tar på allvar, har valt att inte lyssna tidigare i livet, men det misstaget tänker jag inte göra om. Idag är första gången sen jag började jobba igen som jag gått hem tidigare och att jag verkligen gjorde det, tillät mig att lyssna på kroppen och insåg att jag inte hade något val annat än att gå hem känns så klart jobbigt och tråkigt, men imorgon är en annan dag och det är långtifrån bara bara, men det finns inget annat att göra än att ta nya tag och hoppas på att krafterna och glädjen hittar tillbaka till mig om inte imorgon så inom en snar framtid.

Det sägs ju att allt som inte dödar det härdar och gör en stark och när det är dagar som denna så är jag glad att mitt liv inte alltid varit problemfritt, vetskapen om svårigheterna jag tagit mig igenom tidigare gör att jag tror på framtiden, för även om det känns hopplöst så kan livet vända igen, det gäller att kämpa och inte ge upp...