Kluvna tankar...

Känns så kluvet att dels vara på väg att köpa hus, med andra ord försöka gå vidare i livet och glädjas åt det, och dels kämpa för att få tillbaka kraften och orken så att jag orkar leva ett normalt liv. Känns så frustrerande att hjärnan vill en sak och kroppens fysiska kondition hindrar mig från att göra det... Känns overkligt att jag hamnat i den här situationen, jag som innan alltid kunde ta till viljan när krafterna rent fysiskt inte räckte till, det går inte längre, det liksom en så konstig trötthet som jag inte kan "styra" över. Det hjälper inte att sova, hjälper inte att äta något sött, det spelar ingen roll om det är roliga eller tråkiga saker jag ska göra... Ibland så önskar jag att det syndes på mig hur min kropp mår, för någon som inte känner mig ser ju inte hur jag mår, samtidigit som det känns skönt att det inte lyser sjuk om mig. Jag vill inte ha identitet sjuk... Lite kluvna tankar en onsdagkväll, nu är det dags att krypa ner i sängen och drömma om "vårt hus"!