Jag hoppas det... Hade en mindre rolig eftermiddag igår, var jättetrött, låg i sängen hela eftermiddagen och tvätthögen som stod i sovrummet den står fortfarande kvar, vissa dagar finns det ingen ork och kraft, det går inte att med bästa vilja att tvinga sig. Jag är då helt slut och det enda rätta är sängen. Dem flesta dagar ser ut så att jag går till mitt jobb 2 timmar, sen hem och äta lunch och sen är det sängen i minst fyra timmar. Ofta så blir det inte så mycket mer gjort än några timmar framför teven på kvällen när min älskling kommit hem. Ibland så brukar jag försöka träffa någon kompis direkt efter jobbet en stund eller på kvällen, som i förrgår, men tyvärr så "straffar" det sig oftast och jag blir extra tröttt dagen efter, men det är värt det för jag känner att jag måste hålla kontakten med mina vänner, och jag mår verkligen bra av att göra "vanliga" saker. För det är inte normalt att när man är 30 år gå och jobba 2 timmar per dag och sen ligga i sängen resten av dagen för att man är så trött... Har väl till en viss del lärt mig att leva med min trötthet och jag vet att jag har bra och dåliga dagar. Bryter inte ihop lika lätt och ofta längre när det är tufft utan väntar ut det istället. Har ju lärt mig att det går upp och ner och när det är ner så vet jag att det kommer vända igen det är bara att fortsätta kämpa och göra det som jag vet att jag mår bäst av tills det vänder...
Nu ska jag försöka ta mig upp ur sängen och in i duschen, ska ner till vårdcentralen och träffa en läkare för förlängning av sjukskrivningen. Får se hur det går... min ordinare läkare är sjuk så jag måste gå till öppen mottagning. Så nu lär jag väl få dra hela sjukdomshistorien igen... Men det är bara att göra...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar