Himmel och Hav...

Båtar i alla storlekar och modeller fanns på Svenska Mässan nu i helgen då årets Båtmässa öppnade...

Många av både utställarna och båtarna som visas är självklart samma från år till år, men några intressanta nyheter finns alltid att stiga ombord på och drömma är lätt när man ser alla fina båtar som visas...

Nytt för i år var att Försvarsmakten var på plats och visade upp sin stridsbåt 90, ombord fick man förutom att titta även lyssna på ett mindre föredrag om båttypens historia och så fick vi information om försvarets förvandling från civilförsvar till yrkesarme...

Den ideela föreningen SSRS gör ett otroligt arbete årets alla dagar i de svenska farvattnen...

Mässans största båt var den här katamaren, Lagoon 400. Storebror Lagoon 620 som inte fick plats i mässhallen hade jag gärna tillbringat en månad på nere i Medelhavet till sommaren, kolla här och dröm Er bort från den svenska vinterkylan...

Efter ett besök på Båtmässan i lördags är längtan stor efter att få höra havets vågor slå in mot klipporna, vill sitta ute i skärgården på en kobbe och titta på solnedgången en ljummen julikväll med ett glas rosé i handen och kärleken vid min sida efter en dag med sol och saltstänkta bad. Det är till havs som jag trivs som allra bäst, där kan jag bara vara och känna mig avslappnad utan en massa måsten och jag känner att jag kan pausa lite från min egen verklighet.

Ikväll får vi se hur det gått för de medverkande i Himlen kan vänta...

En verklighet som för tillfället innebär mycket värk. En värk som inte syns utanpå, men som är påtaglig, ligger i sängen efter avslutad arbetsdag och har svårt att ligga kvar då trycket på huvudet och i bihålorna är så stort att det är behagligare att sitta upp, men jag vet att vila är det som min kropp behöver så jag tvingar mig själv att ligga kvar, livet är en kamp, men jag tänker inte klaga då jag inte har någon livshotande sjukdom som de som medverkar i Himlen kan vänta. Ikväll får vi se hur det gått för huvudpersonerna ett år efter att serien sändes. Såg alla avsnitt förra året och fann styrka i att se den vilja, styrka och kämparglöd som de visade upp trots sin mycket svåra situation, att leva med en dödlig sjukdom. Man får distans till sitt eget liv och det är ganska nyttigt för oss alla att ibland stanna upp och tänka till på allt vi har och inte bara sakna det vi inte har...

Ta hand om Er och glöm inte att tala om för dem ni älskar att de är värdefulla!!