lördag 15 juni 2013

Många minnen...

 
Imorse åkte jag genom det dalsländska landskapet i sommarskrud på vägen hem till föräldrarna och farmors lägenhet som vi håller på att tömma...
 
 
Vi hade redan tidigare delat upp det mesta som farmor inte kunde ta med sig till hemmet så idag har vi mest packat...
 
 
Man kan hitta både det ena och det andra i ett gammalt hem, mycket minnen väcks till liv samtidigt som det är lite vemodigt att plocka i alla äldre ting... 
 
Var sak har sin tid och även om man ibland inte tycker om alla förändringar som blir i livet så får man försöka acceptera dem. Åren går och vi blir alla äldre och jag är så otroligt tacksam över att ha fått växa upp med alla mina mor- och farföräldrar i livet fram tills jag var sexton då mormor dog. Nu har jag bara farmor kvar i livet som till hösten fyller 90 år så det är fullt förståligt att det bästa för henne är att få bo på ett hem där hon kan få både hjälp och sällskap. Tänker på det ibland vad ensamma gamla människor blir när både deras livspartner, syskon och vänner går bort, så tomt att vara den sista kvar och samtidigt ofta vara märkta av sjukdom på ålderns höst vilket gör det svårt för de gamla att ta sig ut och träffa folk.
 
Vi träffade både mina mor- och farföräldrar mycket när jag var liten så det är mycket minnen som väcks till när man plockat i alla gamla saker. Jag har bl a fått en vit godisskål i porslin som helt saknar värde i pengar, men affektionsvärdet är desto större och betydligt viktigare då både jag och min bror alltid sprang in till vardagsrummet för att lyfta på locket till skålen som stod på soffbordet för att se vad för gott godis som fanns där i just den dagen. 
 
När tid och ork finns ska jag åka hem till föräldrarna och sätta mig i lugn o ro och titta på alla gamla foton som finns hos dem. Något jag inte tagit mig tid till, men det ska bli av nu, vet att det förutom kort från mor- och farföräldrarna även finns en hel del diabilder från min egen barndom.
 
Hoppas din dag varit bra och att du får en skön söndag!
 
 Kramar Bella

2 kommentarer:

Mickis sa...

Vad bra för farmor att få komma till ett hem med lite mer service & sällskap. När man blir 90år så har många av ens nära & kära fått lämna.. Då kan det bli ensamt... Jag har oxå växt upp med alla 4 mor/far föräldrar. Mycket värdefullt <3 Men idag är det bara mormor kvar & hon är i din farmors ålder. Hon börjar bli krasslig & ser inget alls nästan... Men klar i knoppen :-)
Jag har fått en vas av henne, som jag förknippar med henne. Varje gång jag sätter en blomma i vasen tänker jag på mormor & morfar :-)

Hoppas du får en riktigt fin söndag!
Kram

TIDSOPTIMISTEN sa...

Ja de där godisskålarna med lock - jag är fortfarande där och gluttar i skålen hos mormor fast jag är så gammal men jag är ju fortfarande ett barnbarn ;)

Kram Ullis