torsdag 29 april 2010

Tacopaj och inre stress...


Kvällens middag blev en enkel tacopaj...


Kändes som är bra deal att jag lagade maten och sambon och pappa bytte bromsskivor på min bil, TACK snälla för hjälpen!!


Är inte sur som citron, men känner mig stressad över att min tid och ork inte räcker till...

Snart är ännu en arbetsvecka avklarad, tycker veckorna bara springer iväg och imorgon är det redan valborgsmässoafton, våren ska sjungas in med ljuva stämmor runt om i landet till ljudet av de sprakande vårbrasornas orange sken. Även om det inte är så upplyftande med regn så var det nog välbehövligt att det kom en och annan droppe igår så att markerna inte är allt för torra när eldarna tänds imorgon kväll. Att demonstrera är inte min grej så lördagen kommer ägnas åt husspan tillsammans med svärmor som kommer på besök i helgen. Vi ska inte flytta utan det är svärmor som är ska titta på ett eventuellt nytt boende. Kan nästan sakna att gå på husvisningar ibland så det ska bli riktigt roligt på lördag.

Nya bromsskivor är nu monterade på min bil och varför dra på det tråkiga när man kan få det gjort, ombesiktningen av min bil ska jag försöka få gjort imorgon innan jobbet så att jag får det avklarat och förhoppningsvis går bilen igenom.

Känner mig stressad över allt jag vill och borde göra, min krafter räcker inte alls till för tillfället, tiden jag har över som jag orkar greja på är inte tillräcklig. Jag har lärt mig att stänga av måsten, har blivit tvungen att acceptera att jag får lämna saker halvfärdiga, att jag får låta bli att göra saker helt många gånger, har helt enkelt fått sänka kraven på mig själv, det funkar bra och jag har hittat ett bra sätt att leva där jag accepterar att det är som det är, vardagsbestyren går att sköta ändå, det gör inget om jag plockar ur diskmaskinen imorgon efter frukost istället för ikväll om orken inte räcker till, men vissa dagar önskar jag så att jag bara hade ork att göra ett ordenligt röjande och få saker gjorda, att inte ha det skapar en inre stress som gör mig frustrerad...

Pappa har nu åkt hem och vi ska slå oss ner i soffan och titta på Lyxfällan som avslutning på torsdagskvällen...

Kramar ♥

5 kommentarer:

Linda - Inspiration, Inredning, Design sa...

Vad smarrigt med tacopaj.

Hoppas besiktningen av bilen går bra imorgon

KramKram

cecce sa...

Jag känner igen mej lite i beskrivningen vad gäller att få orkern att räcka till. Jag har också fått sänka kraven på mej själv. Jobbar mycket md det.
Nu när jag arbetar 75 %, så märker jag hur lite jag hinner. Förut flög jag fram och fixade och städade osv. Nu försöker jag ta det lugnare även om det är svårt. (Kanske inte märks här i bloggen:-).Jag gör också mer saker som jag själv tycker är roligt. Blogga tex, baka och träna. Men visst..ju mer jobb...desto mindre tid...desto mer stress. Jag får allt passa mej så jag inte ramlar tillbaks.
Förövrigt ttycker jag att det nog funkar bra trots allt. Fast..jag blir väldans trött de dagar jag arbetar länge vlket märks bla på humöret.
Jag skulle kunna skriva mer men...det här är ju offentliga sidor...så..vi tar det på en anna plats!!

Ha det så gott och ha en trevlig valborg!

Kramar

uh-huh-me.com / Nettan sa...

Gott med tacopaj, var ett tag sedan man gjorde!

Hoppas besiktningen går fint!

Förstår att det är frustrerande att inte orka allt man vill eller behöver. Inte det lättaste i världen att behöva sänka kraven på sig själv

Du får ha en härlig helg ! Kram

Therése sa...

Det är en konst att kunna stänga av alla måsten...inte lätt...jag vet!
Men va sjutton...vad gör det om det ligger lite tvätt och väntar...och lite disk man får ta imorn istället!
Men visst...jag mår själv dåligt när jag inte gjort det jag hade tänkt...det är nog nåt vi behöver lära oss lite allihop..att kunna stänga av litegrann ;-)


Din tacopaj såg riktigt smarrig ut!!
Hoppas du får en fin Valborg och helg...Kram!!

homebylina sa...

Vilken bra deal du gjort ;o) Hoppas bilen går bra nu då! Ja, tänk om man kunde dela med sig till varandra av ork och kraft...då skulle jag oxå behöva ha en stor dos just nu! Men det är ju så sant som du skriver att sänka kraven och prioritera, varför ska det bara vara så svårt...Ja, ja en dag i taget helt enkelt. Ta hand om dig! KRAM Lina