måndag 17 maj 2010

Oärlighet...



Sitter och funderar på vad det är som gör att vissa männsikor inte kan hålla sig till sanningen, vad det är som gör att folk går bakom ryggen på sina vänner, far med osanning och vänder kappan efter vinden. Nu kan man ju inte gå omkring och tro att det man säger förvrängs eller att det som sägs i förtroende inte stannar hos den som lyssnat. Man vill ju tro gott om sina vänner, jag tror gott om folk tills de bevisat motsatsen och naturligtvis har min godtrohet inför de man trodde var "riktiga" vänner gjort mig besviken vid några tillfällen tidigare i livet. Vet inte om det beror på att man blir äldre och klokare och mindre naiv, men jag är numera mer försiktig med vad jag berättar och framför allt för vem.

Det är ganska tragiskt att varje dag, varje timme, varje minut så bryts ett löfte, någon pratar bredvid mun och berättar den som sagts i förtroende vidare, kanske berättas det utan omsvep som rent skvaller grannar, arbetskompisar och andra vänner emellan eller så sägs det till någon annan utomstående som definitivt inte har med de personliga saker som berättats i förtroende att göra.

Det kan sägas med en viskning "jag har lovat att inget säga så du får absolut inte föra det jag berättar vidare" låter detta bekant? tror vi alla tråkigt nog någon gång i livet blivit ordentligt besviken på en person som man trodde var ens vän, som man i efterhand har försått har lättat sitt hjärta och berättat om det som man sagt i förtroende och det sårar. Det kan också ställa till det ordentligt för fler än den som från början berättat något i förtroende när "hemligheter" förs vidare, det kan få oanade konsekvenser om fel information hamnar hos "fel" personer. Ibland är det bra att tänka längre än näsan räcker...

Varför pratar man vidare?? Jag kan inte förstå det, om någon berättar något i förtroende till mig så inte fasen för jag det vidare, det är ju en sån självklarhet att man inte ens behöver fundera på att göra det, locket på helt enkelt.

Tål att tänkas på ibland vad värdefullt det är att ha RIKTIGA vänner som man kan lita på i ur och skur, som man vet att ett förtroligt samtal stannar hos och som man vet alltid ställer upp oavsett vad det gäller. Ni vet vilka ni är och ni ska vet att ni är så otroligt viktiga och värdefulla för mig. Ni är mina RIKTIGA vänner. TACK för att ni finns!!!

Kramar ♥

10 kommentarer:

Mia sa...

Så bra skrivet!!

KRAM

Sagagos sa...

Kan bara hålla med...
man lär sig dessvärre vilka som inte berättar och vilka som gör det...
den hårda vägen...

och man lär sig själv att man är tyst...

Hoppas det inte var ngt allvarligt som inte skulle kommit ut...

kram

Mira sa...

Håller med, väldigt bra skrivet!!! Så fint ni har fixat i huset sen ni flyttade in, det är svårt att bestämma sig för vilka tapeter man ska ta tycker jag. Ni har jättefin smak! Kram/ Mira

cecce sa...

Så bra och fina ord. Välformulerat som vanligt:-) Tror att vi alla känner igen oss...

Har säkert med ålder, erfarenhet och visdom att göra. Jag är också försiktig med vad jag säger, men är samtidigt som du godtrogen ibland.
Jag har ett fåtal vänner jag anförtror mej och mina problem till. Det räcker och jag är såå tacksam för att de överhuvudtaget står ut med mej:-)
Hoppas i gengäld att jag kan vara en god och stöttande vän till de som behöver.

Ha det bra!!!
I dag har vi haft liite finare väder! Alltid något:-)

Kramar!!

Stjärnor & Champagne sa...

Bra skrivet...Hu vilket dåligt samvete jag fick, för någon gång har jag sagt så....Men visst lär man sig vilka som är ens vänner och det har nog med ålderna att göra helt klart. Man växer ifrån och sorterar ut dom.... Om det är någon som verkligen anförtror sig något viktigt visst håller man klaffen!!!Näe Vännen din blogg är inte tråkig, vad är då min men ibland undrar man vad man håller på med hihi.
Ha det gott/ Kramkram Anne

HOUSE of ADELA sa...

Hej och tack för titten hos mig;) Vilken fin blogg och mycket intressant läsning! Härlig framtidstro och positivitet du har trots det du gått och går igenom;)

Kram
Adela

jessi sa...

Det är svårt att förstå varför människor sviker varandra så mycket. ledsamt. jag brukar tänka så här om någon säger till mig - jag får egentligen inte säga det här men... Då vet jag att den personen kan jag inte berätta något till för den kommer göra likadant med det jag berättar. jag har sån respekt för personer som säger jag kan inte berätta något, då blir jag glad för då kan jag ju också lita på den!

Jag såg foton från ert hem o renovering, så härligt att med färg o tapet förändra sitt hem så radikalt, jättefint har ni hos er idag!

Kram

Karin sa...

Så sant och bra skrivet!!
Visst har man råkat ut för dessa falska människor..
Det gäller att välja vem man anförtror sig åt...

Hoppas du haft en bra start på nya veckan!
Kramar

Annas inspiration sa...

Bella du skriver så BRA,
jag håller med dig!

Jag är jättenoga med att inte berätta vidare sådant jag fått i förtroende, måste säg att det är en sak som jag är stolt över!

Ha en fin kväll & hoppas du mår väl raring
massor med kramar

Carolines hemligheter sa...

Riktiga vänner är guld värda, att kunna lita på någon villkorslöst är en gåva!

Den gyllene regeln är verkligen inte dum, den borde alla ha i åtanke och speciellt innan man bryter ett förtroende...

Hoppas att du har en fin kväll, kramar till dig!