Den här veckan började på bästa sätt idag, eller inte... Jag hostar fortfarande, men är inte förkyld och har ingen feber så jag åkte till jobbet imorse även om jag var trött och hängig och hade ont i operationssåren, är lite för envis för mitt eget bästa ibland. Det gjorde förbaskat ont efter att ha kört bil och promenerat från parkeringsplatsen till jobbet och när jag suttit upprätt vid skrivbordet i närmare en timme fick jag ge upp, det gick helt enkelt inte ens med bästa vilja. Här hemma har jag ju halvlegat i soffa och suttit så att det gjort så lite ont som möjligt så det var lättare sagt än gjort att ta mig tillbaka till bilen på parkeringen och köra hem. Det gjorde så ont att tårarna inte gick att hindra så jag var väl inte den bästa bilföraren när jag åkte hemåt i snöyran.
Inte långt hemifrån fick jag sladd, gled närmare 50 femtio meter innan bilen snurrade helt runt över på andra vägbanan, över en vägstolpe och ner i diket så fören hamnade i körriktningen på andra väghalvan. Tackar min lyckliga stjärna för att jag inte fick möte och att det var en "vanlig" vit reflexstolpe och inte ett stort träd som stod ivägen så det är ingen fara med mig. Är tacksam över att sambon var hemma och kunde komma och bärga både mig och bilen, var inte kaxigast när han kom. Även om dörren på min sida inte var intryckt så tog jag mig inte ur bilen själv för att den stod så snett/lutande, blir lite handikappad av såren, men de läker och bilen går ju att laga. Dock känns det helt okej att det är en ny dag imorgon!
Ta hand om Er och kör försiktigt, en olycka händer så lätt och fort går det!!
Kramar Bella ♥
