lördag 5 februari 2011

Foton från sambons resa till Sydafrika...


Efter x antal timmar på resande fot landade sambon i tisdags morse i Sydafrika och Kapstaden...



På väg till första utflyktsmålet passerade de den äldsta av Kapstadens kåkstäder, Langa, som är xhosa och betyder solen. Sydafrika är fortfarande ett delat land och i kåkstäderna som omger Kapstaden har människorna fått sin frihet, men de flesta är fortfarande lika fattiga som de var under apartheidregimen...



Första stoppet gjordes vid Hout Bay...

där det blev lunch på stranden som ligger på Sydafrikas västra sida vid Atlanten, vattnet här var bara 15-17 grader och betydligt kallare än på den östra sidan som ligger vid Indiska Oceanen då kalla strömmar från Antarktis driver upp i Atlanten...







Mot hotellet via Chapmans Peak Drive som är ca: 10 km lång och slingrar sig runt 114 kurvor med klippor som störtar direkt ned i havet...



När varm luft från False bay (Indiska Oceanen) träffar land, stiger och kyls av uppstår denna dimma/moln även kallad "Bordsduken" som försvinner lika fort när den kommer över bergskammen, sjunker och värms upp igen...




Cape Town...













Middagen första kvällen intogs på den välkända Gold Restaurant där alla fick en lektion i Afrikanska rytmer med var sin trumma och självklart bjöds det på afrikansk dans...



Dag 2 började med en busstur till Godahoppsudden och på vägen passerades Hout Bay där man badat dagen innan och som även är en Sydafrikas äldsta fiskehamnar...



Inloppet...



På västra sidan av Cape Peninsula söder om Kapstaden hittar man Witsand Bay...



 ...och Soetwater som är känt för sina milslånga stränder och vågor som lockar många surfare...



Den välkända "bordsduken" igen...



På "Cape of Good Hope Nature Reserve" (Kaphalvön) finns det ett rikt djurliv och på vägen till Godahoppsudden såg sambon bl a strutsar och antiloper...



Godahoppsudden är Sydafrikas sydvästligaste punkt, den sydligaste udden är den mindre kända "Kap Ahgulas"...
 










...mellan dessa uddar ligger "False Bay" som fått sitt namn efter de många handelsfartyg som rundat Godahoppsudden i tron om att de rundat Afrika och satt kurs mot Indien, men fått vända för att runda även nästa udde Kap Aghulas...









Vilda babianer, men inte särskilt rädda för människor...



Sambon berättade att de absolut inte fick ta med oss något ätbart ur bussarna då babianerna kunde gå till attack för matens skull...









Dörrarna till bussen fick hållas stängda då det vid ett flertal tillfällen hänt att babianerna smygit sig ombord på turistbussar och länsat dom på mat och dryck...





Efter ett stopp hos babianerna gick färden vidare till Cape Point, en fyr som byggdes för säker navigation runt Godahoppsudden...
 
Problem att se fyren uppstår dock då den ligger på 250 meters höjd och ofta är utsatt för den typiska dimman som finns vid alla berg i området...



Linbana finns för de lata...


Men han som satt i kontrollrummet var nog latast ha ha...

Cape Point, där den portugisiske sjöfararen Bartholomew Diaz först rundade Kaphalvön 1488 då han letade efter en handelsväg till Indien och Östern...



 På Kaphalvön bor det över 250 fågelarter, på stranden är det fåglar som torkar sina vingarna innan de flyger ut och fångar ny fisk för att sedan driva in till stranden och torka igen som ni ser...
 


Pingviner i fångenskap finns överallt...

men att se fåglarna i sin naturliga miljö var fantastiskt tyckte sambon...





Sydafrikansk pingvin (Spheniscus demersus)...




















 Ungefär 170 000 sydafrikanska pingviner lever vid Afrikas sydvästra kustlinje från Angola och Namibia till Sydafrika, pingvinerna blir 60 till 70 centimeter långa och når en vikt på 2,5 till 3 kg...

Dag 3 - Taffelberget...
 




Med hjälp av en linbana konstruerad av en schweizisk ingenjör tog sig sambon och hans sällskap upp 1250 meter över havet...






Inget för den med höjdskräck...



Men väl uppe var utsikten inte att leka med, det stora berget som ser ut som två större kullar kallas för lejonberget då det ser ut som ett stort lejon som breder ut sig och ute i havet till höger om alla oljetankers ser ni Robben Island där Nelson Mandela satt av merparten av sitt 27-åriga fängelsestraff...





Fler vyer från Taffelberget...



Om jag hade tittat ut genom korgarna på vägen ner i linbanan och knappt sett ändstationen så hade då i alla fall jag blivit lite skakig i benen...

Efter att ha ser alla foton och hört sambon berätta om sin resa vill jag åka till Sydafrika NU och uppleva allt själv!!

Kramar Bella ♥

fredag 4 februari 2011

Tråkigt brev och hemkommen sambo...



Sitter här med blandade känslor denna fredagkväll, är så klart glad över att ha sambon hemma igen och vi har precis suttit och tittat på alla fina kort han tagit från en resa med upplevelser han sent kommer glömma, ska visa er några utvalda foton från Sydafrika imorgon.

Fick idag brevet ifrån Försäkringskassan och det var som väntat ett byråktiskt brev där det svart på vitt stod att Försäkringskassan inte anser att mina symptom hindrar mig från att arbeta heltid. Känns nästan som ett hån när man kämpar varje dag med att försöka ta sig igenom arbetsdagar på 6 timmar trots att huvudet och resten av kroppen ständigt värker och tröttheten är så påtaglig att jag somnar om jag sitter kvar på jobbet ytterligare ett par timmar och varje dag åker hem och lägger mig i sängen efter avslutad arbetsdag, jag klarar av mitt jobb tack vare att jag kan mina arbetsuppgifter och jobbar på en arbetsplats där jag varit i tio år och kan planera mina arbetsuppgifter lite beroende på dagsformen. Bedömningsteamet kom ju fram till att jag inte kan ha ett arbete som passar mig bättre med de problem jag har så det känns så hårt och kallt att Försäkringskassan avslutar sitt brev med att skriva att man ska återgå till arbetet fullt ut eller anmäla sig hos Arbetsförmedlingen dag ett annars försvinner all sjukpenninggrundande inkomst. På ett annat arbete skulle jag orka jobba färre antal timmar än de jag kämpar mig igenom varje dag som det är nu och det är så reglerna ser ut, är det inte bättre att jag arbetar på ett "riktigt" jobb även om det inte är fulltid än att harva i bidragsträsket och dessutom tappar kontakten med arbetslivet, det skulle knäcka mig...

Skulle vara intressant att veta hur handläggare på Försäkringskassan och andra bestämmande personer skulle uppleva och hantera det liv som jag och många andra i min situation lever i varje dag, att kunna arbeta med värken och tröttheten och att rent psykiskt kunna hantera att personer utan medicinsk kunskap avgör hela ens framtid och påstår att man kan arbeta 8 timmar varje dag fastän man inte med bästa vilja på något sätt orkar mer än sex timmar och utöver det inte har så mycket vaken tid där man orkar göra vare sig nödvändiga vardagssysslor eller roliga saker. Jag är redan tjänstledig 25 %, men hade i alla fall hoppats på att få godkänt de timmar jag går på rehab, vilket bedömningsteamet mer eller mindre krävde av mig att jag skulle börja med för mitt eget bästa för att jag inte ska bli ännu sämre så behöver min kropp röra sig. Vet att det inte är första gången jag skriver om detta, men hela min livssituation blir så påtaglig när någon talar om att mina sympton inte påverkar mig trots att det styr hela mitt liv varje dag...

Var under gårdagen i kontakt med samordnaren i bedömningsteamet som inte kunde förstå att jag blir nekad ersättning och att jag varit tvungen att vänta så länge på besked. Fick till slut en tid hos en annan läkare på vårdcentralen på onsdag nästa vecka och då får jag ta med mig brevet och så får vi se om den läkaren kan och vill försöka hjälpa mig, ska försöka släppa det här under helgen nu för jag kan ändå inte göra något åt det, men jag är så frustrerad och arg över hela situationen...

Om det är någon som orkat läsa detta långa inlägg som väl egentligen är ett uttryck för mitt behov att få skriva av mig när det är jobbigt och inte ett inlägg som är så intressant för utomstående så vill jag i alla fall önska Er en trevlig helg!!

Kramar Bella ♥

Snart är helgen här...

Jag brukar ha ganska bra koll på vilka artister som deltar i de olika deltävlingarna och läsa det mest i dagstidningarna om Melodifestivalen, men i år har jag noll koll, hade fram till igår t o m missat att den första deltävlingen är redan imorgon så igår kväll läste jag in mig lite på vilka som kommer stå på scenen imorgon i Luleå när årets cirkus drar igång och det verkar som att den självklara favoriten är Danny från EMD som i år tävlar som soloartist och han ska tydligen ge sig på den höga tonen fyrstrukna ess... En inte allt för vild gissning är väl att han kommer få frågan i resten av sin karriär om han fortfarande kan ta den höga tonen precis som Pernilla Wahlgren får frågan om hon kan ta fyrstrukna ciss som hon gjorde i Piccadilly Circus...

Fredagmorgon och snart är den efterlängtade helgen här, bara en arbetsdag som ska klaras av först på kontoret och när jag kommer hem har även sambon landat på svensk mark efter sin resa till Sydafrika. Ser så klart fram emot att få träffa honom och så ska det bli så roligt att få se alla foton han tagit, han sa på telefon igår kväll innan han gick på planet att han tagit närmare 500 foton sen i måndags.

Igår var jag ledig, insåg att jag var tvungen att stanna upp och försöka samla lite krafter för att inte krascha totalt igen, det har varit lite för högt tempo med både det ena och andra efter min vinterkräksjuka och samtalet med handläggaren på Försäkringskassan blev droppen som fick bägaren att rinna över och dränerade mig totalt på de sista krafterna jag hade så en dag hemma i lugn och ro blev helt enkelt nödvändig. Tyvärr fick jag ingen sovmorgon då jag vaknade strax innan sju av ljudet av brummande motorsågar. Kommunen hade just igår valt att ta ner ett antal träd både framför och bakom vårt hus, oddsen för att få sin sovmorgon förstörd av just den anledningen var väl kanske inte så höga, men ingen idé att gräma sig över det då jag trots allt hade en riktigt bra dag och fick den vila jag behövde.

NU! Dags att bege sig till jobbet!

Kramar Bella ♥

torsdag 3 februari 2011

Svinajakten...




























Efter gårdagens frustrerande gnällinlägg efter mitt mindre roligta samtal med en handläggare på Försäkringskassan så känns det som att vi denna torsdag den 3 februari ägnar oss åt något trevligare här på bloggen, ett boktips inför helgen kanske kan vara av intresse? Anna Bovallers debutroman om advokaten Petra Wester läste jag i förra veckan och den var överraskande bra, Anna är lite lik Helen Tursten i sitt sätt att skriva då historien berättas i ett snabbt tempo och stannar aldrig upp för några längre utläggningar om vare sig miljöer, historiska föremål eller händelser. Så här står det att läsa på bokens baksida:

Petra Wester är advokat i Stockholm, där hon bor med sin sextonåriga dotter Martina. Petra har ett sommarhus på Österlen dit hon söker sig för att komma undan stress och yrkesliv. En sommar blir Petra kontaktad av affärsmannen Sten Backman, en bekant från studietiden, som just ärvt den pampiga österlenska gården Hamra efter att hans far plötsligt gått bort. Stens nya planer för Hamra och den traditionsenliga jakten där ses inte med blida ögon i trakten. Samtidigt genomför miljöaktivister en rad protestaktioner på båda sidor av sundet. En plötslig och tragisk dödsolycka sätter i gång polisens utredning. Under ytan i det vackra österlenska landskapet styrs händelserna av kärlek, svek och avund, vilket sätter i gång en spiral av våldsamma gärningar. Petras efterforskningar på Stens uppdrag blir nu allt farligare och hennes upptäckter gör att hon motvilligt dras in i polisutredningen.

Nu ska jag koka mig en kopp med rött te och sjunka ner i tv-soffan och se på kvällens Halv Åtta hos mig!

Kramar Bella ♥

onsdag 2 februari 2011

Otrevlig handläggare på Försäkringskassan...


Jag känner mig ledsen, arg, kränkt och bara så tom efter dagens samtal med Försäkringskassan, jag hade hoppats på att inte behöva blir sparkad på ännu en gång av denna myndighet, jag hade också hoppats på att deras handläggare skulle vara så pass socialt kompetenta att de kunde föra ett samtal på en vettig nivå utan att behöva nedvärdera och få patienterna att känna sig ännu mer maktlösa och illa till mods än vad man redan gör över sin situation när man är sjuk.

Jag blev sjukskriven den 15 november, 25 % av de 75 % som jag arbetar (är tjänstledig 25 % från min heltidstjänst för att jag inte orkar arbeta p g a av min värk och trötthet) och har ännu inte fått något besked ang min sjukpenning. Till slut så ringde handläggaren upp mig idag och jag fick för första gången prata med en kvinna som var allt annat än trevlig. Som svar på min fråga om att det tagit väldigt långt tid att få besked så jag undrar hur det gått... svarar hon att det får man räkna med att det drar ut på tiden ibland... Försäkringskassan har 30 dagar på sig att handlägga ärenden, det har gått över 2 månader nu...

 Fick beskedet att hon överväger att inte godkänna mitt sjukintyg för att det står att jag är begränsad i mitt arbete pga av att jag har värk och är trött, men man kan ju arbeta än då så det måste i så fall specificeras exakt hur det påverkar dig. Jag påpekade att jag varit hos Bedömningsteamet vars utlåtande beskriver precis hur det påverkar mig och som ska ha stor betydelse i Försäkringskassans bedömning, var det det pappret du bifogat? fick jag till svar... Jag hade kunnat kastat ut telefonen genom fönstret så arg blev jag över hennes nonchalanta tonfall och sätt att tala till mig. Uppenbarligen så hade hon inte lagt någon vikt vid utlåtandet och enligt henne har läkaren alltså inte skrivit så som hon vill ha det. Du får prata med din läkare var hennes svar på allt. Jag talade om för henne att jag inte kan få en fast en läkare på vårdcentralen trots att jag stridit för det och att läkaren jag varit hos inte finns kvar på Vårdcentralen, du får prata med läkaren svarar hon återigen... men han arbetar ju inte kvar säger jag uppgivet, - du får prata med läkaren, blir återigen hennes svar som följs av en djup suck...

Vad gör jag nu då? Jag har varit sjukskriven ett antal timmar som motsvarar en hel månadslön och läkaren som skrivit sjukintyget finns inte kvar på vårdcentralen, det är ju nu man ska ha sin husläkare som kunde komplettera eller rätta till sjukintyget, som kunde strida för din rätt... Jag får väl när ilskan och tårarna tagit slut återigen hitta kraft och vara stark och försöka strida för min rätt, förgäves? jag vet inte, vet bara att jag just nu känner att jag orkar inte kämpa och skrika högt längre, varför kunde jag inte bara få gå på min rehabilitering som jag så väl behöver och sen hade ersättningsbiten löst sig, sånt här tar så mycket kraft och är en riktig energitjuv...

Blev ett långt och ganska bittert inlägg idag, och det som gjort mig mest upprörd är inte att Försäkringskassan överväger att inte betala ut min sjukpenning, utan sättet som handläggaren bemötte mig, det var inte värdigt vare sig en frisk eller sjuk människa, en människa ska inte behöva bli sparkad på när man redan ligger ner och som handläggare kunde man enkelt och sakligt talat om för mig som patient att sjukintyget behöver kompletteras med det här och det här, och försökt hjälpa den som är sjuk, men det kanske stämmer att Försäkringskassans handläggare får bonus för varje fall de avskriver... Vet inte om det bara är elakt prat, men ibland kan man börja undra...

Nu ska jag försöka få bort mina arga horn som växte ut i pannan efter samtalet med Försäkringskassan och  ta tillvara på onsdagskvällen så gott det går. Ta hand om er och ge dem ni tycker om en extra kram ikväl!!
Kramar Bella ♥

tisdag 1 februari 2011

Turbo klädställning och galgar från kemtvätten...


I våras så målade jag väggar och tak i det som är tänkt att bli ett klädrum/dressingroom på övervåningen, men jag kan väl villigt erkänna att det inte hänt så mycket efter det här...





























Har funderat över lämplig förvaring, tankar har funnits på att bygga skohyllor och sätta upp en lång klädstång från vägg till vägg mitt emot soffan, men så såg jag IKEA:s nya klädställning Turbo och funderar på om man kanske skulle göra det enkelt för sig, stilmässigt så passar den in och priset 300 kr känns ju överkomligt så det får bli ett besök på det stora varuhuset inom kort och spana in Turbo... (Bilder lånade från Livet Hemma)











Tycker det är svårt att hitta snygga galgar till ett bra pris, IKEA:s Bumerang galgar har vi väl alla hemma, men nackdelen med dem är att de tar stor plats i garderoben så jag har sedan ett par år tillbaka köpt galgar på kemtvätten för 2 kr/st, de tar minsta möjliga plats i garderoben och dessutom är de snygga... (Bilden ovan är lånad från Alexandrastyle)

Ännu en arbetsdag är avslutad och jag har landat här hemma i soffan och tittar i skrivande stund på kvällens Bygglov som i dagens program hjälper ett gruppboende för utvecklingsstörda att bl a få ett nytt kök. Pratade med sambon förut som var på hotellrummet för att göra sig iordning för kvällens middag, sol och bad hade varit dagens sysselsättning så han hade det bara bra och såg fram emot morgondagens utflykt till Godahoppsudden. Själv har jag kommit igång med min träning igen efter ett par veckors uppehåll p g a vinterkräksjukan, bassängträning stod på dagens schema och även om det kändes i kroppen att jag varit sjuk så var det gott att få gå ner i det varma vattnet igen och röra på sig.

Nu ska jag fortsätta se på programmet och önskar er en trevlig kväll!

Kramar Bella ♥

1:a februari...

Pärlhyacinter är väl ett vårtecken så gott som något och nu är det grön vecka på IKEA och det går att köpa just pärlhyacinter för 19 kr/st och andra lökväxter för 25kr/st...


I IKEA:s sortiment finns många varor där bara fantasin sätter stopp för användningsområdena och den här svarta diskbaljan för 19 kr kan man ju använda till både det ena och andra, t ex till förvaring av lökväxter... (Bilder lånade från Livet Hemma)

God Morgon!

Välkomnar februari månad denna tisdagsmorgon som vädermässigt bjuder på mulet väder och regn, vill tro att solen kan leta sig igenom den tjocka molnbanken framåt lunchtid, men det ser inte så troligt ut idag. Det som slagit mig senaste dagarna är att det nu märks att det blivit ljusare framför allt på morgonen, när jag sitter i bilen på väg till jobbet är det inte längre mörkt ute och det känns skönt att veta att dygnets ljusa timmar nu bara kommer bli fler och fler de närmsta månaderna.

Nu ska jag bege mig till jobbet för veckans andra arbetsdag och invänta samtal från sambon som ska landa i Sydafrika vid tio-tiden nu på förmiddagen.

Kramar Bella ♥